Två nya utställningar på Gotlands Konstmuseum

Onsdagen den 19 juni kl 16 öppnar två nya utställningar på Gotlands Konstmuseum, Fred med Jorden av Åsa Sonjasdotter med fokus på sällsynta, ätbara kulturväxter och Kalkstensdrömmar med en spännvidd av bruksgodsorienterad keramik av ett trettiotal medverkande keramiker.

Utställningarna som är både framåtblickande och bakåtblickande, har gemensamt att de fokuserar på människans och handens samspel med jorden och vad som kan uppstå genom det. Tillsammans adresserar de olika utställningarna frågor om aktuella ämnen som rör hållbarhet, livsmiljö, småskalighet och lokalproduktion. 

Välkommen till pressvisning måndagen 17 juni kl 13 på
Gotlands Konstmuseum, S:t Hansgatan 21 Visby 
Då finns Åsa Sonjasdotter och utställningsansvariga på plats.

Fred med Jorden utställning, odling & program av Åsa Sonjasdotter
Konstnären Åsa Sonjasdotter undersöker de lämningar och minnen av kunskap och praktiker på Gotland som bärs av tre kulturväxter som idag är sällsynta. Emmervete har odlats på ön i sextusen år. Potatissorten Käiar kom till Gotland med moderniseringsreformer för två hundra år sedan. Bungerova är en helt ny sorts rova men den återkopplar till gamla, nu utdöda kulturväxter och kunskaper. Konstnären lyfter fram hur dessa kulturväxter, som är resultatet av en lång odlingsdialog mellan människa och växt om form, färg och smak, är ett levande kulturarv bestående av lika mycket natur som kultur. På Gotlands Konstmuseum gestaltas dessa kulturväxters tidsepoker från bronsåldern till idag men även möjliga, framtida odlingsformer, i en komposterbar utställningsarkitektur skapad av Åsa Sonjasdotter.

I både utställning och odling bildar köksträdgården modell för hur ett fredligt samspel mellan människa och natur kan se ut. Titeln Fred med Jorden refererar till ett upprop skrivet av jordbrukaren och riksdagskvinnan Elisabeth Tamm och författaren Elin Wägner 1940. Deras förslag till realistiska, hållbara lösningar för hur människan kan leva i samförstånd med jorden ligger till grund för konstnärens undersökning.

 I Fred med Jorden-projektet vill konstnären både föra vidare och besvara deras uppmaning i utställningsform, i odlingar i köksträdgårdslandet vid 1800-talsgården på Bungemuseet och i Region Gotlands skottkärror i Visby, samt i programpunkter under projektets gång. Som ett sätt att dela forskningsresultatet kommer det från juli och framåt finnas frön tillgängliga från de tre undersökta kulturväxterna. På så vis kan den odlingsintresserade i sin tur odla och sprida de gamla grödorna och medverka i att förvalta ett levande kulturarv. 

Fred med Jorden presenteras som en del av det konstnärliga forskningsresidenset Konsten i Kulturarvet - ett samarbete mellan Baltic Art Center, Gotlands Museum och Konstfrämjandet som genomförs med stöd från Kulturrådet. 

Kalkstensdrömmar
–och krukmakarens återkomst
Även om Gotland till största del består av kalk har leran och keramiken en tydlig plats i bilden av denna ö. Sedan början av 1960-talet har Gotland utvecklats till ett av Sveriges mest intressanta keramiska områden. Ambitionen med utställningen Kalkstensdrömmar är att spegla den gotländska keramikens mångfald och keramikerna bakom den, med betoning på bruksgodset. Utställningen vill också ställa frågan om det finns ett historiskt sammanhang, eller om det är slumpen genom enskilda människors initiativ som bidragit till den keramik vi ser i dag. Kanske kan man se utställningen som en sammanfattning på en era som till stor del började i Etelhem för nästan 60 år sedan.

Möjligheterna i att kunna göra praktik hos redan etablerade keramiker, och i viss mån drömmen om en egen ateljé i en miljö präglad av kalk, skapade framtidstro hos många keramiker under 60-70 och 80-talen. Som en spegling av sin samtid sökte många en sinnligare livsstil, nära naturen, och ett meningsfullt och skapande arbete jämfört med samtidens ganska inrutade arbetsliv. Var det Gotland, kalkstensklippan med sitt medelhavsliknande ljus som inspirerade keramikerna, eller var det denna sortens människor som bidrog till att befrukta ön med sin inspiration och kreativitet? Lera har under lång tid knådats av pottmakare, krukmakare, drejare, keramiker, konsthantverkare, och konstnärer. Under vilket namn man än har verkat under, eller i vilken tidsepok, så har det varit keramikerns strävan att ladda leran med mening. 

I utställningen möter besökaren 30 keramiker som arbetar med olika leror och tekniker. Där finns de som produktionsdrejar men också som verkar inom konstkeramikens område. Nu, efter en period då hantverket varit underordnat uttrycket och haft en delvis undanskymd roll på gallerier och utbildningar, ser vi en trend i att det hantverksmässiga fått en större uppmärksamhet inom keramiken. Många caféer och restauranter har börjat efterfråga hand-drejat porslin, designat i linje med företagets identitet.  Intresset har också ökat för traditionella utbildningsvägar inom keramiken som lärlingsplatser, gesällprov och mästarbrev. Att dricka te ur en handgjord mugg är för många en kontemplativ nödvändighet i ett komplicerat livspussel. Kan längtan efter äkthet och hållbarhet bidra till krukmakarens återkomst?

Utställningarna pågår till 3 november 2019.