Gutasagan i nyutgåva

Omslag Gutasagan

Det är med stor glädje som Gotlands Museum på nytt ger ut Gutasagan, en berättelse om gutarnas ursprung och mytiska historia. Gutasagan, som bygger på både muntliga traditioner och skriftliga förlagor, är skriven på gutniska och nedtecknades någon gång mellan 1220 och 1285.

I denna nyutgåva åtföljs Gutasagan av en helt nyskriven och utförlig kommentar av Anders Andrén, professor i arkeologi. Kommentaren innehåller också foton och andra illustrationer som visar platser och företeelser i Gutasagan som kan antas ha reell historisk bakgrund. 

Gutasagan väcker uttrycksfulla bilder till liv av en mytisk och svunnen tid med andra förutsättningar, livsbetingelser och samhällsstruktur. 

Ny forskning visar reell historisk bakgrund
Nyare arkeologiska undersökningar i Gutasagans fotspår har gett nya källmaterial och därmed ny kunskap. Tillsammans med en stark utveckling av naturvetenskapliga analyser har det bidragit till belägg för att uppgifter i Gutasagan i alla fall delvis kan ha reell historisk bakgrund.
-Sådana exempel är undersökningarna på den så kallade Guldåkern i Roma, platsen för det gotländska landstinget (Gutnalting) och på Akergarn/S:t Olofsholm i Hellvi, berättar Susanne Thedén, museichef vid Gotlands Museum.

Kommentaren ger oss en fördjupad inblick i andra skriftliga belägg som exempelvis krönikor men också runstensinskrifter, som kan bidra till förståelsen av Gutasagans innehåll och eventuella verklighetsbakgrund. Ett antal platser och platsnamn som nämns i Gutasagan finns fortfarande idag, till exempel namn som Alva, Hejnum och Stenkyrka, eller snäcknamn som ger belägg för en tidigare ledungsorganisation, liksom arkeologiska platser som Torsburgen och S:t Olofsholm. 

Gotlands kontakter med omvärlden
Som en röd tråd i Gutasagans skildringar finns också Gotlands kontakter med omvärlden, både österut med Baltikum och vidare, samt västerut med det svenska fastlandet. Kontakterna förefaller ha varit både aggressiva och fredliga. Kopplingen till, och kanske beroendet av, den tidens profana makthavare som svearna och senare sakrala makthavare som biskopen i Linköpings stift, är framträdande och centrala innehåll.

Ett genomgående tema är också de visa, kloka och mångkunniga män med ibland inbördes släktskap som står i centrum för avgörande samhällsförändringar på Gotland. Dessa män som tycks ha uppburit en särskild social position har kunnat företräda andra i viktiga skeenden som omtalas i Gutasagan. Det gäller till exempel förhandlingar och avtal med svearna, kristnandeprocessen och de första kyrkorna. Intressant att notera när det gäller kontakter är också att de tidiga kyrkorna tycks byggas i hamnmiljöer när den inhemska befolkningen eller landstinget nekade nya religiösa uttryck. Kanske valdes dessa miljöer för att de var mer öppna och internationella.

-Gotlands Museums förhoppning är att såväl den som är intresserad av gotländsk kultur, arkeologi, historia och språk liksom forskare ska ha användning för och uppskatta nyutgivningen av Gutasagan avslutar Susanne Thedéen.

Se en film på Gotlands Museums Facebooksida där Susanne Thedéen och Lars Kruthof, programansvarig pedagog, gör en närmare presentation av boken >>